Nu fortsätter dagarna att rulla på och snabbt går det, så här gäller det att hänga med så man inte missar nått. I måndags var jag till tandläkaren för årliga kontrollen, gissa hur jag mådde för det besöket. “skiträdd” Fast nu gick det ju bra, inga hål men ändå får man en räkning på över 600:-.
I måndags var maken med om nått kul. Han körde sin buss genom staden och en bit bort ser han en mamma med cykel med ett litet barn i cykelsadeln som vinkade som tusan. Japp det var vår Whilliam som såg sin farfar och vinkade och ropade. –SASSA, sassas buss! Whilliams mamma sa ja Whilliam det är farfar, du behöver inte skrika utan vinka i stället. Men Whilliam tjoar på, så tilloch med folka stannar och frågar vad han tjoar på. – Det är Whillams farfar som kör bussen. De som stannade och frågade ställde sig även de och vinkade till Maken och bussen.
Så nu vet hela stan att Whilliams farfar kör en gul buss. Tyvärr kunde inte maken ta med dem på turen då han skulle hämta upp andra. Whilliam ville så gärna åka med, fast det kommer han få göra vid ett annat tillfälle (han har gjort det flera gånger).
På måndagen var jag hem till mamma som ville bli av med detta kopparfat, å varför inte göra ett bord utav det? Iof är inte koppar min favvo färg fast det kan man ju göra nått åt, vad tycker ni?
Har ett likadant fat och gillar det inte speciellt mycket men använder det till krukfat. Men ibland åker det undan när jag får nog av det, och så åker det fram ibland iallafall.
SvaraRaderaJa, man kanske skulle sprejfärga det, vitt, svart eller något.
Ha det gott.
//Camilla
Vilken mysig liten berättelse..Kram Susanne
SvaraRaderaFörstår att den där lille mannen blev lycklig och stolt över sin farfar, hoppas dagen varit bra, imorgon är det min tur...tandläkardags, inget jag ser fram emot, kramen
SvaraRaderaVad härligt! Lille william verkar vara så go´... :D
SvaraRaderaVilket häftigt fat, nu går tankarna igång...